Ungdomsrelationer och Konflikthantering: En Studie i Svartsjuka och Ilska

Enviado por Anónimo y clasificado en Lengua y literatura

Escrito el 23 de Diciembre de 2025 en sueco con un tamaño de 4,66 KB

Introduktion och Karaktärsbeskrivningar

Huvudkaraktären heter Ida.
Ida verkar först som en vanlig tonårstjej, men när hon är arg har hon svårt att kontrollera sig. I vardagen kan hon också upplevas som slarvig; till exempel behöver hon hjälp av sin mamma för att vakna på morgonen.

Kattis är Idas vän i novellen. De umgås som kompisar, men relationen är lite i obalans. Ida verkar ofta vara avundsjuk och irriterad på Kattis. Detta märks till exempel när Kattis umgås med andra vänner.
Kattis är en väldigt populär person som gärna vill stå i centrum och söker mycket uppmärksamhet. Hon framstår inte alltid som särskilt pålitlig, eftersom hon både tar droger och dricker alkohol. Dessutom märks det att hon tycker om att visa upp sig och ofta anpassar sig efter den hon pratar med.

Ja, relationen förändras under novellens gång. I början är Ida och Kattis goda vänner, men med tiden uppstår konflikter och de får mer distans av olika anledningar. Bland annat börjar Kattis umgås mer med Fredrik, och senare förstör Ida Kattis pappas bil. Detta ledde till slut till att de slutade umgås helt.

Fredrik är Idas pojkvän, och de blev tillsammans genom Kattis. Senare i novellen får Ida syn på att Kattis är intim med Fredrik, vilket förstör deras relation. Dock är jag lite osäker på om Fredrik visste att det var Kattis och inte Ida han var med, men oavsett var det en ful situation.

Så här märks Idas osäkerhet i novellen:
- Hon blir lätt arg och frustrerad när hon känner sig utanför.
- Hon slår ut sin ilska (t.ex. förstör bilen) istället för att prata om hur hon känner.

Idas utbrott i mitten av novellen beror på att hon ser Kattis vara intim med Fredrik framför henne. Hon känner starka känslor som svartsjuka och blir ledsen. Senare går hon dock över gränsen och tar ut sin ilska genom att slå sönder Kattis pappas dyra Porsche.

Idas föräldrar blir mycket arga eftersom de måste betala för den dyra bilen hon förstörde, och för att hon vägrar förklara varför hon gjorde det. Hennes pappa, Hans, blir särskilt frustrerad och höjer rösten, men Ida förblir envis och berättar fortfarande inget. Jag förstår frustrationen från pappa Hans, men om jag vore i hans situation och ville få Ida att berätta vad som hänt, skulle jag inte skrika på henne. Eftersom hon fortfarande är upprörd riskerar det bara att hennes ilska vänds mot honom istället.

Ida blir körd till akuten eftersom hon har skippat skolan för ofta och hennes ilska riskerar att skada både henne själv och andra. På psykakuten märks det också att hennes mående påverkas; hon känner sig ensam, hjälplös och saknar stöd vid sin sida.
Psykologen blir arg på Idas föräldrar för att de skyddar henne för mycket och inte vill acceptera att det är något fel med hennes beteende. Psykologen säger även, om jag minns rätt, att personer som älskar dig ibland försöker låta en slippa konsekvenser istället för att inse att något är fel. Vilket Idas föräldrar exakt gör.
Psykologen menar att Ida inte är på psykakuten bara för hennes starka känslor, utan för att hon inte kan kontrollera sina känslor. Vilket jag tolkar som att problemet inte är att hon blir arg, utan att hon hanterar sin ilska på ett farligt sätt.

Jag kan förstå vad Ida menar, att hennes ilska blir starkare när hon visar den med handlingar istället för ord. Och det syns i novellen till exempel när hon slår sin mamma. Då blir både hon och hennes mamma påverkade.
Jag tycker att Ida borde ha uttryckt sin ilska med ord istället för att skada något fysiskt, eftersom mycket kan gå fel när man använder våld.

Etiquetas: