Demokrati i Sverige och EU: begrepp, valsystem och maktfördelning

1. Förklara följande begrepp

• a) Representativ demokrati = Folket väljer politiker som beslutar åt dem.

• b) Koalitionsregering = Regeringen med flera partier som samarbetar.

• c) Offentlighetsprincipen = Allmänheten får se myndigheters handlingar.

• d) Subsidiaritetsprincipen = Beslut tas så nära medborgarna som möjligt.

• e) Överstatlighet = Gemensamma beslut gäller för flera länder, t.ex. inom EU.

2. Sant eller falskt

• a) Det är endast EU-kommissionen som kan lägga fram lagförslag i EU: FALSKT

• b) Riksdagens utskott fattar de slutgiltiga besluten och stiftar nya lagar: FALSKT

• c) Det krävs två riksdagsbeslut med ett riksdagsval emellan för att ändra en grundlag: SANT

3. Fyll i luckorna med rätt begrepp

a) EUROPAPARLAMENTET är EU:s enda direkt folkvalda institution och har totalt 720 ledamöter från medlemsländerna. Europaparlamentet har den lagstiftande makten tillsammans med MINISTERRÅDET. Hur många platser ett land får i Europaparlamentet beror dels på landets befolkningsmängd.

b) Det finns två typer av lagar i EU: DIREKTIV och FÖRORDNINGAR, och båda är bindande. Ett DIREKTIV är när EU sätter upp ett mål som medlemsländerna ska uppnå, men de får själva bestämma hur de tar sig dit och vilka lagar de ska stifta för att nå målet. En FÖRORDNING skrivs in i medlemsländernas lagbok direkt, i detalj, och gäller automatiskt i alla medlemsländer utan att de behöver stifta några egna lagar.

4. Styrkor och svagheter med det svenska proportionella valsystemet

Det svenska proportionella valsystemet gör att platserna i riksdagen fördelas efter hur många röster varje parti får.

Det betyder att både stora och små partier har en chans att bli representerade, vilket gör systemet rättvist och demokratiskt. En tydlig fördel är att riksdagen speglar folkets olika åsikter och att fler röster faktiskt får betydelse. Men samtidigt kan det bli svårt att bilda starka regeringar eftersom flera partier ofta måste samarbeta. Det kan leda till kompromisser som gör att politiken blir mer försiktig och ibland långsam. Ett exempel är att regeringar i Sverige ofta är minoritetsregeringar som behöver stöd från andra partier för att få igenom sina förslag. Det proportionella systemet gör alltså att besluten får bredare stöd, men också att det kan bli mer komplicerat att styra landet.

5. Sveriges statsskick och maktfördelningen

Sveriges statsskick är en parlamentarisk demokrati och konstitutionell monarki. Det betyder att vi har en kung eller drottning som statschef, men den verkliga makten ligger hos folket genom de valda politikerna. Riksdagen, regeringen och domstolarna har olika uppgifter och ser till att makten delas och används på ett rättvist sätt.

• Riksdagen har den lagstiftande makten. Den stiftar lagar, beslutar om statens budget och kontrollerar regeringen.

• Regeringen har den verkställande makten, vilket innebär att den ska genomföra riksdagens beslut och styra landet. Regeringen ansvarar också för myndigheterna.

• Domstolarna har den dömande makten och ska tolka lagarna och avgöra tvister. De ska vara oberoende från både riksdagen och regeringen för att skydda rättssäkerheten.

Maktfördelningen är viktig för demokratin eftersom ingen del av staten får för mycket makt. Riksdagen representerar folket, regeringen verkställer besluten och domstolarna ser till att allt sker enligt lagen. Tillsammans skapar de en balans mellan makten.