1. Stjärnors spektralklasser

Stjärnor sorteras efter temperatur från hetast till svalast: O – B – A – F – G – K – M.

2. Fusionsprocessen i sol-liknande stjärnor

Den vanligaste fusionsprocessen i sol-liknande stjärnor är PP-kedjan:

• Väte → Helium

• Frigör energi som gör att stjärnan lyser.

• Kräver temperaturer runt 10 miljoner Kelvin.

Protostjärna

• Bildas när ett gas- och stoftmoln i ISM dras samman av gravitationen.

• Värmen stiger men ingen kärnfusion sker i kärnan ännu.

• Stadiet innan en riktig stjärna tänds.

Vit dvärg

• Den täta, heta rest som blir kvar när en sol-liknande stjärna kastat av sina yttre lager (planetarisk nebulosa).

• Ingen fusion sker längre.

• Ungefär lika stor som jorden, men med massa liknande solens → extremt kompakt.

ISM (Interstellar medium)

• Gas och stoft mellan stjärnorna i galaxen.

• Består mest av väte.

• Här bildas stjärnor.

Solfläckar

• Mörkare, svalare områden på solens yta.

• Skapas av magnetfält som stör konvektionen.

• Relaterade till solens 11-årscykel.

5. En högmassiv stjärna dör – vad händer?

Utgångspunkt: Stjärnan har slut på väte i kärnan.

1. Röd jätte / Röd superjätte

• Kärnan drar ihop sig medan de yttre lagren sväller.

• Fusion av helium → kol, senare tyngre grundämnen som syre, neon, magnesium…

För massiva stjärnor blir detta en:

→ Röd superjätte

2. Fusion fortsätter upp till järn

• Stjärnan bildar lager som en lök: H, He, C, O, Ne, Si…

• När järn bildas stoppas energiproduktionen → järn kan inte ge energi genom fusion.

3. Kärnkollaps

• När trycket inte längre kan hålla emot gravitationen kollapsar kärnan på millisekunder.

4. Supernova (Typ II)

• De yttre lagren kastas ut i en enorm explosion.

• Supernovan kan lysa starkare än hela galaxen under kort tid.

• Skapar tunga grundämnen (guld, uran, silver).

5. Slutprodukt: Neutronstjärna eller svart hål

Neutronstjärna

• Bildas om resterna väger ~1,4–3 solmassor.

• Består nästan helt av neutroner.

• Extremt kompakt: ca 10–15 km i diameter.

Svart hål

• Bildas om kärnresten är större än ca 3 solmassor.

• Gravitationen är så stark att inget, inte ens ljus, kan lämna det.

Sammanfattning

• Spektralklasser: O–B–A–F–G–K–M

• HR-diagram: Ljusstyrka uppåt, temperatur åt höger (kallare). Huvudserie + jättar + vita dvärgar.

• Sirius A:

  • Livslängd: ≈ 1–2 miljarder år

  • Ljusstyrka: ≈ 25 L☉

• Begrepp:

  • PP-kedjan: väte → helium

  • Protostjärna: gasmoln som drar ihop sig

  • Vit dvärg: rest av sol-liknande stjärna

  • ISM: gas och stoft mellan stjärnor

  • Solfläckar: svalare magnetiska områden

• Massiv stjärnas död:
  Röd superjätte → järnkärna → supernova → neutronstjärna eller svart hål.